Ett hej.
Hej, nu är jag hemma och har varit det i ungefär två veckor. Dessa två veckor har mest handlat om att landa ordentligt och att uppskatta att jag befinner mig i samma land som mina nära och kära.
Detta blir ett rätt så oambitiöst inlägg med oredigerade bilder, mest för att komma ikapp lite. Vi börjar med den sista dagen i Wien. Vi var ett gäng som gick på ett avskedsevent och drack en himla massa vin precis intill en vinodling.
Såhär fint var det och jag blev ledsen där jag satt på ett så fint ställe med så många fina människor omkring mig som jag sedan skulle behöva säga hejdå till. När vi konsumerat några kannor vin sjöng vi till Mamma Mia på en buss och dansade på ett trångt dansgolv. Efter en massa kramande lade jag mig med vemod i kroppen och sov i mitt lilla studentrum en sista natt.
Jag kom hem till Sverige igen lagom till midsommar. Ett bra välkomnande tycker jag. Vi firade i Eriks hus i Skåne och gjorde kransar till hela sällskapet. Sedan spelade vi kubb och andra spel, åt en stor midsommarmiddag, sjöng snapsvisor och satt ute hela kvällen. Trots att jag redan hade börjat sakna vännerna jag sagt hejdå till någon dag tidigare, så var det så himla fint att få umgås villkorslöst med mitt gäng igen.
Några dagar senare var jag på Ullevi igen, den här gången för att se Bruce Springsteen. Det var verkligen på tiden att jag såg honom live och jag blev imponerad.
Jag har också fått somna i en favoritpersons famn med detta utanför fönstret.
Och göra frukostar/bruncher med honom på hans balkong.
En dag gick vi på spelning där ↑ efter en sushi-middag. Det hade ösregnat på dagen, men så sprack det upp och vi kunde sitta på gräset och låta solen värma våra ryggar medan vi åt drink-glassar och lyssnade på bra musik.
Och så ännu en till brunch. Vi är världsbäst på brunch.
Dett känns bra att vara hemma och jag kan nog säga att jag lyckats landa i att vara tillbaka. En del av mig kommer nog alltid tillhöra Wien, men oj vad jag har saknat detta.
In i det sista.
För att ta vara på mina sista dagar i Wien har jag försökt varva plugg med roligheter så gott jag kunnat. Såhär har de senaste dagarna sett ut.
I torsdags annordnade skolan en slags avslutningsfest för alla studenter och några av oss möttes upp för att hänga lite ute en stund innan vi skulle gå dit. Det var så galet varmt den här dagen och kvällen.
Jag har pluggat inför en Media ethics-tenta med gratis godis som plugg-snacks. (Tentan äger rum imorgon och det är min sista tenta för den här terminen!)
I helgen har det varit en food festival i stan och jag har ätit grekisk pita och chimney cake.
En kväll när jag skypade med Joel såg det ut såhär och jag sa "Vänta, jag ska bara skicka en bild. Du måste se det här."
Jag och Reetta har knåpat ihop ett arbete. Det näst sista arbetet vi gör här.
Och när vi suttit inne i några timmar gick vi till Pride-paraden och blev pepp av glada människor och mycket färg.
Och gårdagen avslutades här med en kall öl i solen. Rent mentalt har jag nog redan gått på sommarlov, allt vad skola innebär stänger jag liksom ute så gott jag kan. Men om 3 dagar är min utlandstermin avklarad och jag kan vara ledsen över att lämna Wien och glad över att komma hem igen.
Födelsedagen.
I förrgår var det min födelsedag, vilket innebär att jag numera är 22 år gammal. Jag började firandet vid tolvslaget med Tequila Tuesday. Det här är resultatet av fotande på ett dansgolv när en är upptagen med att ha jättekul. ↑
Jag och Reetta tog första tunnelbanan som gick på morgonen och när vi promenerade hemåt var det ljust ute och jag var glad.
Dagen därpå, alltså egentligen fortfarande min födelsedag, satte jag mig på ett favoritcafé och försökte tentaplugga lite.
En av anledningarna till att det är ett favoritcafé är att det känns som att en sitter i någons vardagsrum. Möblerna är charmiga och i taket hänger det en massa växter.
Att sitta och plugga hela ens födelsedag går ju inte för sig, så framåt kvällen mötte jag Reetta och Veera för att dricka födelsedagsdrink och äta födelsedagsmiddag.
När vi var proppmätta och rullade hemåt stannade vi här för att fota och bara insupa detta lite. Det är verkligen jättefint vid Karlskyrkan på kvällen. Snipp snapp snut, så var Emmas födelsedag slut.
Början på slutet.
Så, nu är jag alltså tillbaka i Wien igen, men bara för ett par veckor. Det här är början på slutet av tiden som utbytesstudent. Det är en annan känsla i gruppen nu, vissa har redan åkt och de som är kvar uppskattar tiden här lite extra/längtar och preppar för att åka hem. Jag ser verkligen fram emot att åka tillbaka hem, men jag vill passa på att klämma ut det sista ur Wien. Häromdagen åt jag all-you-can-eat-sushi med Klara, Morgan och Felix. Vi beställde in oförskämt mycket mat, det var verkligen himmelriket.
Och i fredags spelade vi ölspel och sedan dansade jag under detta tillsammans med några favoritpersoner och stannade upp och lyssnade på fågelkvitter på väg hem efter en välbehövd sojakorv.
Igår var jag segare än på länge och spenderade dagen i sängen, men på kvällen samlades nästan hela internationella studenter-gänget för ett flag signing party. Vi signerade och skrev hälsningar på varandras flaggor/vykort/tygpåsar och jag blev helt rörd av alla fina ord. Jag har verkligen fått träffa en hel bunt med bra människor här.
När jag efter 120 dagar kom tillbaka till Sverige.
För ungefär en vecka sedan, på fredag natt för att vara exakt, satt jag på ett plan och var pirrig och glad. Planet tog mig till hemlandet och jag fick stå på svensk mark för första gången på ca 120 dagar. Jag trivs bra i Wien, men jag hade verkligen sett fram emot den här dagen. Jag blev upplockad på flygplatsen av mamma och Simon och fick sedan sova i min egna, sköna säng.
Tidigt på lördagen mötte jag Joel som hade planerat en överraskning. Vi åkte bil ett tag och kom hit.
Vi skulle spendera några timmar på en bondgård! Det första vi fick göra var att bekanta oss med denna otroligt snälla, mysiga häst. Jag hade inte suttit i en sadel på vääldigt länge, så det var väldigt kul att få göra det igen.
Sedan gosade vi med sociala lamm, borstade grisar, skrattade åt roliga höns och klappade mjuka kaniner.
När vi var klara med djuren grillade vi en massa gott med två av hans vänner och åt i solen på gården.
Lite senare på dagen promenerade vi, drack öl och kollade på utsikt i Slottskogen. Jag höll på att dö av värmen, men det var det värt.
Framåt kvällen lagade vi bibimbap, en koreansk maträtt som innebär en massa olika saker i en skål ungefär, som vi åt med födelsedagsbubbel till. Att tillaga något sådant här tillsammans med någon är en himla bra aktivitet.
Nästa dag var det dags att träffa gänget och gå på Håkan-konsert! Det var så fint att få träffa kompisarna igen och att få hänga med dem från att vi möttes upp för att köa i värmen till att vi lyckorusiga promenerade från Ullevi i natten. Konserten var såklart fantastisk i sig också.
Sedan hann jag också med att grilla med familjen, promenera till sjön med hunden, träffa farmor och dricka spännande drinkar innan det var dags att säga "hejdå, vi ses snart igen" och åka tillbaka till Wien. Nu ska jag vara här fram till midsommar för att göra klart det sista i skolan och ta farväl av staden och människorna här.
Några ögonblick från resan i bergen.
Jag fick tag på några bilder som någon annan knäppt från när vi fick testa på summer rodeling. Såhär såg det ut:
Reetta skötte hastigheten, jag skötte dokumentationen i form av snapchat-videos (samt höll tag i mina vida byxor).
Detta var vad man såg när man åkte baklänges uppåt. Inte så pjåkigt.
Och så avslutar vi med en gruppbild uppe på Dachstein.
När Frida var på besök.
Eftersom det här inlägget rågade bli väldigt långt (klämde in alla bilder jag hade i ett och samma inlägg) så skriver jag kort om vad jag och Frida gjorde när hon var på besök och låter sedan bilderna visa hur det såg ut. Vi åt hade picknicks, pratade ikapp en massa, åt mexikanskt, indiskt och grekiskt, fotade rosor och pioner vid Schönbrunn, utforskade palmhuset, drack somriga drinkar med fötterna i sanden, promenerade, åt hamburgare och drack öl längsmed Donaukanalen (där det var något stort gratis event hela helgen), gjorde sangria, var på en stor pampig klassisk konsert vid Schönbrunn, åt frukostar utomhus, upptäckte ett drömmigt café med en secondhand-affär (det blev helt klart ett nytt favvoställe) där jag drack rabarberläsk, gick på veganmarknad, badade i Nya Donau, tränade yoga ute i solen.
Vi hann med mycket känns det som och det var så fint att ha henne här och att bara njuta av hennes sällskap och fint väder.
Bussresan - del 2.
Efter att ha ätit frukost på hostelet och solat i morgonsolen ett tag hoppade vi på bussen igen och åkte vidare.
Vi stannade här för att åka summer rodeling (man sitter alltså i något som kan liknas vid en pulka och åker ner för en backe i en ränna). Det var verkligen jättekul och utsikten var ett stort plus.
Vi åkte vidare till Mondsee och fick se kyrkan från The Sound of Music.
Det var en fin liten stad med fina små hus.
Vi hade flera timmars fritid här och vi bestämde oss för att ta årets första dopp i sjön. Skröt lite om att jag tog mitt första dopp för i år i en fin sjö i alperna, det tycker jag att man kan få skryta lite om.
Vi åt lunch, promenerade lite längs med vattnet och drack öl på en solig uteservering.
På vägen tillbaka till Wien stannade bussen vid ännu en traditionell österrikisk restaurang där vi blev serverade traditionell österrrikisk mat. För vegetarianerna innebar det en tallrik med ost, besvikelsen alltså. Det här har helt klart varit en av de häftigaste resorna jag varit på, jag kan fortfarande inte riktigt greppa allt fint som jag fick se.
Bussresan - del 1.
Jag har hamnat lite efter med bloggandet, jag har haft en del att stå i och många bilder att gå igenom. Men nu kör vi! Del 1 av resan jag gjorde förra helgen (21-22 maj). Jag och Reetta hade registrerat oss på en ESN-resa, alltså en ordnad resa för internationella studenter, och 06:00 på lördagsmorgonen avgick vår buss från Wien mot de norra delarna av Österrike.
Efter några timmar var vi framme i bergen, vid Dachstein närmare bestämt. Där åkte vi med cable car upp på berget. Halvvägs upp blev vi avsläppta och promenerade en stund uppåt.
För att komma till en isgrotta. Jag kan inte minnas att jag någonsin varit i en grotta tidigare, så det var väldigt spännande. Jag blev fascinerad över hur stort det var där inne. Häftigt vare.
När vi kom ut satte vi oss i solen en stund för att äta matsäck och värma kroppsdelar som blivit frusna i grottan.
Vi promenerade lite till och fick gå in i en till grotta, Mammutgrottan. Det är den näst största grottan i norra Österrike och det skulle ta månader att ta sig igenom hela.
Vi klev på en cable car igen och åkte nu till toppen. När vi klev av möttes vi av detta och det var så himla märkligt och häftigt att mötas av all snö att jag nästan inte fann ord.
Det var också märkligt att det var ca 21 grader. 21 grader och snö går inte ihop i mitt huvud.
Vi gick en bit, halkade i slask med våra vårskor och kom till utkiksplatsen Five fingers.
Jag tappade andan, så fint var det. Där satt jag på över 2000 meters höjd och åt ett päron och blickade ut över Hallstatt och bergen. Jag har länge velat besöka en bergstopp i alperna, det har varit lite av ett mål för mig, så jag är verkligen glad över att jag fick chansen att åka dit.
Vi sa motvilligt hejdå till den fina utsikten, satte oss på bussen och åkte ner till Hallstatt (en såpass charmig stad att de har gjort en exakt likadan i Kina).
Vi gick till kyrkogården och Beinhaus. Förr så sparade de kranierna från de som dött, putsade dem och målade och skrev på dem. Både kusligt och spännande att se alla ben och skallar sådär. Det kanske verkar som en sjuk tradition, men jag tycker ändå att det är lite fint (motivet på kraniet kunde bero på vilken familj man tillhörde, en viss blomma kunde stå för en viss familj).
Här hade jag varit vaken i alldeles för många timmar efter alldeles för lite sömn med för lite mat i magen och slogs av en total trötthet och orkade inte mycket mer än att bara sitta vid vattnet. Men jag kan konstatera att Hallstatt är en himla fin liten by.
Senare på kvällen hade vi kommit fram till en annan by där vi skulle spendera natten. Vi lämnade packning på hostelet, åt middag på en österrikiskt heurige och slocknade sedan i våra våningsängar. Resten får ni se i del 2!
Road trip.
Ett långt inlägg med mycket bilder kommer lastat! Förra fredagen, alltså för en och en halv vecka sedan, lämnade jag, Reetta, Veera och Joseph skolan, hämtade en hyrbil och gav oss iväg på en road trip.
Vår första destination var Innsbruck och det tog oss allt som allt ca 7 timmar att ta oss dit. När det började bli mörkt bytte Joseph av mig och körde oss upp längs med en kringlig väg i kolsvart mörker och tillslut kom vi fram till lägenheten som vi skulle övernatta i.
Morgonen där på åt vi en löjlgt dyr frukost i hotellets restaurang.
Och satte oss i vår gula bil igen, också känd som "The yellow frog", och åkte ner för de slingriga vägarna.
Till själva Innsbruck. Vi bodde ca 30 minuter ifrån staden. Filmstjärnan Veera förbereder en instagram-post.
Orden som användes kontinuerligt under resan var "wow" och "beautiful". Här stod vi länge och tittade/tog kort på det typiska Innsbruck-motivet.
Vi promenerade in i gamla stan och tog skydd undan regnet i souvenirbutiker och ett café. Vi hade verkligen inte tur med vädret under resan.
När regnet lugnat sig tog vi en cable car upp på berget för att se utsikten.
Och Veera posade i sin nya österrikiska hatt.
Jag gillade verkligen Innsbruck och jag var så glad över att få se bergen.
På kvällen lagade vi tacos i lägenheten.
Och drack österrikisk snaps ur söta glas. Sedan kollade vi på Eurovision och de som inte skulle köra dagen därpå körde dricklekar till det som hände på TV:n.
På söndagen dukade Reetta upp frukost som vi inhandlat dagen innan. Jag fick äntligen ordentligt bryggkaffe, ni anar inte hur mycket jag har saknat det.
Detta var utsikten från lägenheten. Kan det bli mer österrikiskt?
Vi körde vidare och hamnade i Lichtensteins huvudstad.
Även här fick vi uppleva fin utsikt.
Efter att ha promenerat i branta uppförsbackar en stund, så kom vi fram till slottet/borgen. Här bor alltså kungafamiljen, det ser ut som något taget ur Game of Thrones ungefär.
Vi promenerade ner igen och lämnade Lichtenstein rätt så fort i och med de löjligt höga priserna och stannade på McDonalds i Tyskland istället. Vi åkte vidare (jag är sjukt stolt över att ha kört på Autobahn) med målet Salzburg, som vi kom fram till sent på kvällen. Vi drack var sin öl, landade lite och slocknade sedan i våra sängar.
Och så skulle vi utforska Salzburg. Det första vi gjorde var att gå in i en svensk godisaffär där jag fick prata svenska med butiksbiträdet och köpa på mig lite favoritgodis.
Även här tog vi oss upp på höjden för att få se ut över staden.
Efter några timmar åt vi pizza och satte oss sedan i bilen och åkte tillbaka till Wien. Jag agerade chaufför under hela resan (minus de två-tre timmarna som Joseph körde första dagen) och det var så himla kul! Det var längesen jag körde en bil. Det var också så kul att få se Österrike på det här sättet och äntligen få uppleva lite berg.
Fjärilshus.
En dag förra veckan öste regnet ner och jag var ledig, ett ypperligt tillfälle att gå in i Wiens Schmetterlinghaus om du frågar mig. 
Mamma, pappa & farmor.
För en vecka sedan kom mamma, pappa och farmor till Wien. Här kommer ett låångt inlägg om hur det såg ut. Håll i er, nu kör vi.
Efter att jag mött upp dem och följt dem till hotellet för att checka in och lämna väskor, åkte vi upp i en hög byggnad med en restaurang på högsta våningen. Alla väggar är av glas och en har utsikt över hela Wien. Där drack vi gott och var glada och pepp över att befinna oss i denna stad tillsammans.
Vi promenerade lite och satte oss i några solstolar på sanden och njöt av sol och värme en stund. Detta är en bar som ligger intill Donaukanalen, väldigt poppis när solen skiner och en kan få två drinkar till priset av en. Vi promenerade lite till och åt middag på Hard Rock Café. Vi kikade också på Stefanskyrkan en snabbis innan mina familjemedlemmar blev trötta och behövde gå till hotellet och vila.
Nästa dag tog jag med dem till bagelscafét som jag nämt flera gånger tidigare. Deras veganska frukost var mer än god.
Vi promenerade runt i centrala stan, försökte gå in i nationalbiblioteket (som ska vara jättefint men som en behöver betala för, inte värt just då kände vi), tittade på Stefanskyrkan i dagslus och pausade flera gånger på grund av värmen. Efter ett tag kom vi till Sacher Café där vi delade på en Sachertårta som sig bör.
Vi fortsatte mot Museumsquartier där folk slappade i solen och promenerade på shoppinggatan Mariahiflerstrasse.
På väg mot vårt middagsställe gick vi genom Nachmarkt och köpte torkad kiwi, nötter och persikor.
Detta var vårt mål. En mexikansk restaurang där vi drack mojitos och åt fajitas och enchiladas. Det blev en favorit.
Därefter hamnade vi på Karlsplatz och tog oss en titt på Karlskyrkan, mycket fin. Vi åkte sedan och kollade hur jag bor och gick genom parken och tivolit här.
Nu kommer vi till lördagen som startades med en god frukost i solen.
Och fortsatte vid Schönbrunn. Jag tycker att det är kul att ta med besökare hit för alla har blivit väldigt imponerade av denna plats.
Vi satte oss uppe vid Gloriette och drack bubbel och åt jordgubbar. Vi NJÖT.
Vi såg ekorrar och en hade tur och fick en nöt av farmor.
Jag har flera bilder av samma motiv från olika tider på året nu, det är kul att se hur parken förändrats. Den är betydligt grönare nu jämfört med första gången jag besökte denna platsen. Jag fascineras lite över träden som formats till höga väggar.
Vi tog oss till Donauinsel (ön mellan Donau och Nya Donau).
Mitt perfekta resesällskap/mina perfekta gäster.
Plötsligt kändes det som att vi hamnat någonstans vid Medelhavet och vi slog oss ned på en av uteserveringarna vid vattnet och svalkade oss med dryck.
Här kan en alltså bada om en känner för det. Vi nöjde oss med att doppa fötterna. Den här kvällen åt vi middag på en grekisk restaurang. Vi åt mat på restauranger med olika nationaliteter, men aldrig på en typisk österrikisk.
Jag blev så bortskämd med goda frukostar (och god mat i allmänhet).
På söndagen var det mors dag här och alla i sällskapet utom pappa blev bjudna på en mors dag-muffins på frukoststället.
Efter frukosten satt jag på Starbucks och i parken ovan och pluggade lite tyska medan de andra turistade. (I skrivandes stund är tyskatentan skriven och tyskapresentationen gjord och jag är därmed helt klar med tyskakursen)
Den sista sevärdheten som vi kollade in blev Hundertwasser. Där har jag inte varit sedan i februari, det känns lite sjukt när jag tänker på hur längesedan det var. Vi åt en snabb middag på Vapiano och sedan var det dags att kramas hejdå. Vi hade det så himla bra och det var tråkigt att de behövde åka igen, men det gör inte så mycket, för om exakt tre veckor kommer jag att träffa mina föräldrar igen.
Valborg i Wien.
Igår hade jag en väldigt bra dag som jag nu tänkte dela med mig av. Först och främst så kom värmen och solen tillbaka.
Jag gick på en marknad och kikade på en massa prylar och i secondhand-affärer.
Jag kollade in gator som jag aldrig gått på tidigare i närheten av marknaden. Värmen, alla människorna och upptäckten av nya platser gav mig semesterkänsla. Jag fick se en ny del av Wien och undrade lite varför jag inte varit där tidigare, jag kommer definitivt att gå tillbaka dit flera gånger framöver.
Framåt kvällen var jag bjuden på finskt VAPPU-firande som kan motsvara den svenska Valborgsmässoaftonen om jag har förstått rätt. Vi var hemma hos Veera som bor i ett lyxigt hus med en stor takterass. Från terassen har man utsikt över hela Wien. Det var varmt och skönt och inte ett moln så långt ögat kunde nå.
Vi drack bål, kollade på solnedgången, åt korv och potatissallad, fascinerades gång på gång över utsikten och hade det så trevligt.
När det blivit kallt, mörkt och sent så mötte vi upp fler folk hos en annan internationell student. Planen var att vi skulle ut, men ännu en gång blev det lite för sent och vid 02 valde jag att åka hem. Det var en kul Valborg och nu är det plötsligt maj.
En syster på besök.
I lördags promenerade jag till en tågperong där jag efter ett tag fick syn på Sanna kånkandes på en resväska. Vi kramades och jag sa "Väkommen till Wien, nu går vi hem till mig". Sagt och gjort, efter lite sushi gick vi hem till mig och lämnade grejer för att sedan ge oss ut på stan.
Vi promenerade runt och tittade på bla stadshuset, parlamentet, nationalbiblioteket (Slottet Hofburg), Stephansplatz och Museumsquartier. Alltså sevärdheter som man hittar i centrala stan. Det enda jag tog kort på var denna växtklädda byggnad. Jag råkade kasta ett öga geonom en port in till en innergård och utbrast "Kolla! Kan vi gå dit?". När jag tänker på det så är det lite märkligt att de stora byggnaderna, som museumen och parlamentet, har blivit så vanliga för mig.
När fötterna började bli trötta och energin lägre promenerade vi mot vårt planerade middagsställe. På väg dit hamnade vi på en marknad som jag tänkt besöka sedan dag ett här, Naschmarkt. Där kan man slå sig ned och äta och dricka gott eller köpa frukt, grönsaker, nötter och delikatesser.
Vi kom fram till ett ställe som heter Swing Kitchen. Det är en snabbmatsrestaurang som bara säljer veganska grejer. Hamburgarna var heavenly.
Efter maten blev vi drinksugna, så vi tog oss till Schwedenplatz och beställde varsin lime-historia.
Sedan promenerade vi längs med Donaukanalen (som egentligen inte är en kanal) och tog därefter tunnelbanan hem och drack vin och fixade oss. Planen var att vi skulle uppleva Wiens nattliv, men det blev inte av pga en sen förfest och trötthet. Sanna hade varit uppe sedan 05 på morgonen och jag var fortfarande inte helt frisk. Vid 03:30 slocknade vi, jag i min något obekväma 90-säng och hon på en madrass nedanför.
På söndagen tyckte vi att en brunch var en given start på dagen. Vi gick till ett vegetariskt/veganskt ställe som jag kollat in och beställde in en vegansk frukost. Mycket smakligt.
Med mätta magar åkte vi till Schönbrunn. Detta var fjärde gången jag var där och nu hade dessa blommor slagit ut.
Och träden hade blivit gröna och fina.
Ser ni hur lummigt det är??
Och så fastnade visst jag på bild. Det blåste och var väldigt kallt den här dagen, tråkigt nog fick inte Sanna uppleva den där sommarvärmen som vi haft här.
Detta gör mig glad.
Vi tog oss från ett slott till ett annat. Nu var det Belvedere som gällde.
Där hade jag aldrig varit tidigare, men det är väldigt fint där.
Vi gick runt i slottsträdgården ett tag men blev sedan så trötta och frusna att vi bestämde oss för att åka hemåt.
Väl hemma igen lagade vi tacos i mitt otroligt omysiga kök, jag gjorde tyskaläxa och sedan kröp vi upp i min säng och kollade på Shrek och åt nötter. Det var fint att sitta där jämte min syster och kolla på en film vi kan utantill och har flera internskämt till.
Och så blev det måndag, även känt som Sannas sista dag i Wien. Vi gjorde frukost hemma och sedan visade jag min skola och ett café som jag tycker om. Jag behövde tyvärr gå på en lektion, så efter fikan fick Sanna klara sig själv en stund. När jag var klar i skolan promenerade vi i parken där jag bor och kollade in tivolit. Efter en liten thaibuffé var det dags att gå tillbaka till perongen och säga hejdå. Det är så fint att få dela med mig av mitt liv här till någon nära. Tack för besöket (och det svenska godiset som jag redan moffat i mig)! Redan nästa vecka får jag besök igen.
Tillbaka till verkligheten.
Jag har varit sängliggandes med feber i två hela dagar och har nu äntligen blivit människa igen. Har varit så less och ynklig att jag inte vetat vad jag ska göra med mig själv. Men nu är jag på benen och har på gott och ont kommit tillbaka till verkligheten. Hej tyskaläxor, grupparbete, individuell skrivuppgift och tenta! För att släppa tankarna på plugg ett tag så tar jag och fyller i en lista.
Vad gör du just nu?
Just nu sitter jag vid skrivbordet, lyssnar på musik och fingrar på septum-piercingen som jag gärna gör när jag tänker och klurar nu för tiden.
Vad skrämmer dig?
Världen vi lever i nu och hemskheterna som drabbar så många oskyldiga människor.
Vad peppar dig?
Att jag kommer vara tillbaka i sverige om 46 dagar, att Sanna snart är här, att jag har en grym sommar framför mig, att jag befinner mig i Wien.
Vad vill du ha som huvudsyssla om fem år?
Ett jobb inom radio eller tv. Och att uppfostra en valp.
Vad får dig att gråta?
Hemlängtan, när jag sårar någon jag bryr mig om, filmer och serier och när jag blir riktigt riktigt rörd.
Vad är det sista du tänker på innan du somnar?
Vad jag ska äta till frukost och hur det kommer kännas när jag kommer hem igen.
Vad måste du ha hemma i matväg?
Kaffe, bananer, havregryn och någon växtbaserad mjölkdryck.
Vad läser du just nu?
Sommarbarn av Katerina Janouch.
Vad är skönt?
Att somna i en sval säng, att gå promenader, yoga, att känna lugn och trygghet i famnen på någon man tycker om, att känna solen värma, att andas krispig höstluft, att bocka av saker från att-göra-listan.
Vad gör du när du är arg?
Höjer musiken, tjurar, klagar inför någon.
Vad är din vanligaste hälsningsfras på sms?
"Hej!"
Vad är du avundsjuk på?
Musikaliska människor, människor som är duktiga på att rita och måla, människor som verkligen brinner för saker och som kan finna saker så intressanta att de totalt gräver ner sig i dem, människor som kan stå på händer.
Vad brukar folk kalla dig?
Jag har i princip alltid bara kallats "Emma", jag är inte van vid att ha smeknamn. "Emmis" och "Emme" kan ha förekommit, men det är tack och lov inget som riktigt fastnat, och nu har jag även gått under "Em" (varför har ingen kallat mig det tidigare?). Blir också kallad för "klant", "systra mi", "knäppis" och "finis".
Vad är det viktigaste som finns?
Vänner och familj, medmänsklighet, att känna mening.
Vad är det gulligaste som finns?
Djur, helst valpar.
Vad såg du senast på en scen?
Noel Gallagher's high flying birds.
Vad vill du rekommendera?
Att våga. Våga plugga utomlands, våga släppa in människor, våga göra sånt du inte är van vid.
